"

Begrepp och nyckelord

Förklarande begreppslista

Asylsökande:
En asylsökande är en person som lämnat sitt land för att söka skydd men ännu inte fått beslut om han/hon kommer att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är Migrationsverket som tar emot ansökan om asyl, gör en asylutredning och fattar beslut i ärendet. Migrationsverket ansvarar även för mottagandet av personerna samt att ordna boende till de som har behov av detta. För ensamkommande barn som söker asyl är det dock kommunerna som ansvarar för barnens boende, vård och skola.

 

Boende för asylsökande:
Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende för alla som söker asyl i Sverige. I första hand försöker Migrationsverket ordna boende i lägenheter men de hyr och upphandlar även tillfälliga boendeplatser på vandrarhem, stugbyar och andra anläggningar. När det gäller boende för asylsökande har Migrationsverket avtal med den som hyr ut eller driver boendet, men det krävs inget särskilt avtal med kommunen. En asylsökande kan också välja att bo hos vänner eller släktingar under väntetiden.

 

Uppehållstillstånd:
En person som vill bosätta sig i Sverige och som är medborgare i ett land utanför EU måste ansöka om uppehållstillstånd. Om man som asylsökande fått uppehållstillstånd betyder det att man har fått JA på sin ansökan om skydd i Sverige = man får stanna i Sverige. Uppehållstillstånd kan beviljas tidsbegränsat i 13 månader, 3 år eller permanent. När det tidsbegränsade uppehållstillståndet slutar gälla har man möjlighet att ansöka om förlängning. Man kan få förlängt uppehållstillstånd om man fortfarande behöver skydd.

 

Bosättning:
När asylsökande fått beslut om uppehållstillstånd i Sverige ska de så snart som möjligt flytta från Migrationsverkets boende till egen bostad i någon av Sveriges kommuner. Migrationsverket erbjuder hjälp och stöd med att bosätta sig i en kommun – d.v.s. anvisa personerna till lämplig kommun för bosättning (kommunanvisning). Då har mottagande kommun ansvar för att ordna mottagande och lämpligt boende enligt Bosättningslagen. Till dess kommunanvisningen är klar kan personerna bo kvar i Migrationsverkets boende.  Personerna kan givetvis ordna boendet på egen hand och själva flytta till valfri kommun – då har kommunen inget ansvar att ordna lämpligt boende.

 

Kvotflykting:
För att bli uttagen på den svenska flyktingkvoten och erbjuden vidarebosättning till Sverige, måste personen vara registrerad hos UNHCR, FN:s flyktingorgan. UNHCR bedömer vilka personer som är i behov av vidarebosättning till ett nytt hemland. De presenterar dem sedan för något av de cirka 27 länder i världen - varav Sverige är ett - som tar emot kvotflyktingar. År 2018 ska Sverige ta emot 5000 personer som kvotflyktingar (2017 = 3400 personer). När en kvotflykting fått tillstånd att komma till Sverige ska Migrationsverket hitta en lämplig kommun där personen kan bo och anvisa personen till bosättning. Kommunen ansvarar därefter för mottagning samt att ordna lämpligt boende. Kvotflyktingar reser direkt från annat land (oftast flyktingläger) till sin nya hemkommun.

 

Ensamkommande barn:
Definitionen är ”barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare”.  Det är kommunerna i Sverige som ansvarar för mottagande av ensamkommande barn. Den kommun där barnet ger sig tillkänna kallas ankomstkommun. Så snart som möjligt efter att barnet sökt asyl hos Migrationsverket anvisas barnet till en anvisningskommun som tar över ansvaret för barnet från ankomstkommunen. Anvisningskommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp han/hon behöver enligt socialtjänstlagen. Det innebär att kommunen ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet får tillgång till skolundervisning. En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning.

 

Anhöriginvandring:
Anhöriginvandring, eller anknytningsinvandring, är när en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som har uppehållstillstånd i Sverige eller är svensk medborgare. Det gäller ofta make, maka, sambo eller barn under 18 år. Anhöriginvandraren är den som kommer till Sverige. Anknytningspersonen är den som redan bor i Sverige. Anhöriginvandring följer i viss mån asylinvandringen, eftersom flyktingar efter en tid i Sverige ofta vill förenas med någon anhörig.

 

Nyanländ:
En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. En person är nyanländ under tiden som han/hon tar del av etableringsinsatser/-program, d.v.s. att man vanligen räknas som nyanländ i 24-36 månader. Begreppet nyanländ kan avse flera ”undergrupper”:

  • Kvotflyktingar
  • Tidigare asylsökande som fått uppehållstillstånd
  • Tidigare ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd
  • Anhöriga till ovanstående grupper

Senast uppdaterad: 2017-11-17
Uppdaterad av: Jeanette Olofsson